Nu sätter vi igång klassen med rörelser!!

Idag kom vår motion igång.
Barnen ska ha ett dagligt träningspass om 30 min bortsett från raster och idrottslektioner.
Först gick jag med pojkarna till lekplatsen där vi lekte tagen och sedan försökte vi tá en någorlunda rask promenad till kojan vid Hembygdsstugan. Därefter följde rast. Under tiden gjorde flickorna en trivselenkät med syster Yster och därefter byttes rollerna om dvs flickorna fick motion och pojkarna gick till enkäten.
Flickorna fick spela fotboll och det var faktiskt roligt att se dem i aktion! Kinderna var röda och känslan för boll varierade stort men alla var med och alla tycktes ha roligt!
I morgon blir det dans! Flickorna har modern musik så det ska dansas till den förhoppningsvis utanför våra klassrumsfönster! Vi får väl se hur vädret ser ut.

På onsdag går vi till Sporthallen för att simma! OBS! Samtliga barn fixar simning både bröst och rygg och ska göra sin motion i stora bassängen! Imponerande. 4 föräldrar täcker upp samt en fritidsledare. Det känns tryggt för inte hade jag vågat gå iväg själv inte med 25 st!

Så får man försöka variera motionen 8 veckor framöver. För mig känns det bra för jag tycker dels att barn behöver röra sig mer, rörelsebehovet är stort, lugnet infinner sig bättre när man rastat av sig och sedan kan slå sig till ro med sitt arbete! Jag tror inte att man förlorar tid - jag tror man vinner något som kallas arbetsro!

Åter på plats!

Så har första veckan gått!
Barnen har bytat slöjdgrupper och jag har varit där  och följt deras frenesi- för slöjd det är toppen!
Pojkarna syr bilar med reflexer och sliter med nål och tråd!
Flickorna spänner träbitar och sågar ut smörknivar så svetten lackar. Det var verkligen roligt se dem i sina essen.
Det känns som om barnen längtat lite till skolan - lovet har ju varit ovanligt långt.
Det känns hemtamt och hemvant att mötas igen.
Visst är det härligt med treor?!Fast när jag har tvåor och ettor så tycker jag detsamma. Hopplösa jag.
Börjar vänja mig vid tanken på att det här är sista omgången. Det känns ändå som om man har mycket kvar att ge. Hoppas att både jag och barnen håller hela vägen ut.
Jag får daglig rapport från min Anna. Hon njuter såsom en småbarnsmamma ska göra.
Idag har vi börjat skapa våra hälsningar och gratulationer till henne men de ska få taga tid för det ska bli riktigt fint för det är ju till bästa Anna.
Jag har nu lyssnat på barnen när de läst ur en ny fin bok och jag är imponerad över hur bra det går.
Vi har ju jobbat mycket med just läsningen och spelat in barnens läsning från första stund men till det återkommer jag.

Nu stundar helgen och det är ju aldrig fel med lite avkoppling.



Livet utan Anna!

Så har en ny termin börjat. Förväntansfulla barn - härliga barn med mycket tankar och synpunkter.
Tänk att det kan vara så roligt efter alla dessa år! Varje omgång tror jag att det är den bästa någonsin!
Det är en glädje att arbeta med levande varelser! Hade bara gärna haft Anna vid min sida. Någon att bolla tankar och idéer med. Samtidigt finns inget jag mera önskar än den stora lycka som drabbat våran Anna! Lyckans de barn som hamnar i hennes vård och omsorg. Vi får vackert vara nöjda med att få ha tagit del av den så många år.

Nu skickar vi våra tankar och önskar det allra bästa för Anna och hennes familj. Vi säger inte "adjö" utan "på återseende". Du är och förblir min vän för alltid! Kanske dyker du upp på bloggen här när den vanliga "vardagen" infunnit sig.

Kristina